Agility är en tävlingsgren som handlar om att hunden utan fel och vägringar så snabbt som möjligt ska ta sig igenom en av domaren bestämd bana där det ingår olika slags hinder. Sporten kom till Sverige på 1980-talet och sedan 1987 räknas den som en officiell hundsport och det anordnas Svenskt Mästerskap varje år. Man kan tävla både individuellt och i lag. För att en hund ska få börja tävla måste den ha fyllt 18 månader men alla hundar är välkomna, d.v.s. både renrasiga och blandraser. Agilitykurser på olika nivåer anordnas bl.a. vid de flesta brukshundklubbarna men det finns även andra klubbar som anordnar kurser.
När det gäller mig själv och agility så har jag utövat agility sedan slutet av 1980-talet och det var Ninnie Lindvall som fick mig att börja och med agility har det visat sig vara som så för många att om man en gång har börjat så är man fast. Ett bevis kan vara att jag t.ex. under 2006 tävlade agility eller gick helgkurs under 25 av årets 52 helger! Utöver det gick jag kurs mitt i en vecka, tävlade en måndag och en tisdag och så var en helgtävling en hel vecka med tävlingar.
Jag får ofta höra väldigt varierande kommentarer om mitt sätt att köra agility på. Det är alltifrån att det är ofattbart hur mina hundar kan veta vart de ska till att det ser häftigt ut. Det senare är naturligtvis roligt att höra och för er som inte har sett mig på en agilitybana kan jag berätta att jag inte kan springa fort, utan mina hundar lär sig helt enkelt att köra agility med mig långt ifrån sig.
Det
har tagit längre tid för mig att bli samkörd med mina tävlingshundar men
det har kommit med tiden och jag skulle aldrig drömma om att bromsa mina
hundars fart för att de skulle springa i min takt. För att vinna måste
hunden springa snabbt och felfritt och då tränar man naturligtvis för
att nå dit!
När
jag började köra agility så lade jag inte ner någon tid på att utforma
ett handlingssystem som jag skulle använda för att Acke skulle veta vart
vi skulle utan jag bara skickade på honom mot ett hinder och så kunde
jag styra honom med vänster och höger. På senare tid anser jag att det
har skett en enorm utveckling av agilityn i Sverige. I början var jag
nöjd ATT min hund tog rätt hinder och nu blir jag inte nöjd om inte
hunden tar rätt hinder OCH gör det på rätt sätt SAMT hoppar bra! Första
bilden illustrerar hur Algot tar muren tätt mot vänstra stödet vilket
jag har bett honom att göra eftersom vi ska svänga åt det hållet för att
göra en 270-graders sväng till hindret som står vinkelrätt mot muren.
Även andra bilden illustrerar hur Algot gör ett hopp samtidigt som han
vet vart han ska efteråt.
Vi kräver mycket mer av våra hundar nu och förhoppningsvis har vi även tränat hundarna från början så att de klarar av de ökade kraven. Agility har även utvecklats till att bli en sport man utövar året runt och inte bara utomhus på somrarna. Allt fler verkar även ha minst några hinder hemma som man kan träna på.